När dom sista löven faller
Posted: september 27, 2009 at 10:39 e mHelgen har gått sjukt fort, som alla helger förut visserligen men denna helg var rätt najjs, vart i stan och hängt med Robin & Angelica, vart riktigt trevligt faktiskt!
Thanks för en jävligt awesome helg!
Ooså var det plugg imorgon, känns tungt men ändå roligt på nått sätt, umgås med nytt folk, skaffa kontakter och nya polare är inte fel, snarare roligt att se sig om och lära känna folk. Börjar bli sjukt kallt ute, snart kan man inte ens gå i tshirt, helt sjukt, dags att ta fram jackan snart och kolla på när dom sista lövet faller.
Om man rent spontant leker med tanken om vilka man kommer umgås med om ja säg ett år, känns som att man kommer ha väldigt många nya i sin umgänges krets och att man kommer umgås mindre med folk som man hänger / hängt med under hela gymnasietiden. Ganska skrämmande, fast i och för sig vet man inte alls vad som kommer ske, kan bara spekulera, och det känns som så, kommer bli sjukt mycket plugg i skolan vilket ger mindre fritid över. Att plugga och sen se när hösten kommer in känns inte heller roligare, vintern kommer, aah drygt men sant, bara att bita i det sura äpplet och kämpa, ”I said maybe”.
Men samtidigt så finns det en kämparglöd, ett hopp, nånting som man strävar efter, någonting som man vill ska bli till sanning och därefter kommer allt vara underbart, alla har drömmar, likaså jag, och det sista jag kommer göra är att ge upp mina drömmar, kommer aldrig ske, för mina drömmar är dom bästa drömmarna!!!!!!.
Today is gonna be the day that they’re gonna throw me back to you
By now, you should’ve somehow realized what you gotta do
I don’t believe that anybody feels the way I do about you now
När dom sista löven faller.
”Hur ska jag komma över något som alltid legat under mig
Som har följt mig som en skugga genom år som de har sönder mig
När alla som jag älskar bara vissnar runt i kring mig
nu ska jag stå stark och bara blicka emot himmelen
I livet som jag lever i den tiden jag bedriver
När jag sitter ser på såren och lämnar den övergiven
För att fatta och förstå vars mitt liv är på väg
Och gå tillbaks till mina rötter så det inte känns så här
Sätter tanken till takten den går från pennan till pappret
Och som jag själv hade sagt jag så lägger jag fram det
Så nu ska jag stå och le när det sista lövet faller
Vända världen för mig själv och dra mig över kanten”
